amfsa

Jag dödade min blogg igår. Eller möjligen i förrgår. Därför tänker jag skriva sporadiskt här istället, eftersom jag bara inte KLARAR att inte ha någonstans att få ur mig alla mina bagatellartade tankar.

Det som hänt med AMFSA/Spice Girls sen sist:

• Mel B/Sara har gått i Hälsinglandsexil
• Posh/Anna och Baby Spice/Amanda ska till exiltibetanerna i norra Indien om ca tre veckor
• Ginger Spice/Fanny flyttar till London om ungefär två månader
• Mel C/Marielle har flyttat till en liten håla utanför Kalmar och spenderar nu sin tid i ett slags mediekollektiv

Kort sagt, vi är något splittrade. Man skulle kunna säga att vi har upphört som fenomen. Men det är okej. Man ska acceptera livet för vad det är; föränderligt, obeständigt, icke varaktigt, förgängligt.

Jag är så att säga inte längre på spaning efter den tid som flytt. Nu flyttar vi fokuset och blickar framåt istället!
Högstadiet må ha varit fint, när vi spenderade alla helger i min sketna soffa och grät av skratt. Gymnasiet var också fint. Jag tänker minnas det som tiden för upptäckandet av tjusningen med alkohol, pretentioner, svart kaffe, litteraturvetenskap, psykologi, retrosneakers, vattenpipa, filosofi, Voltaire samt Bo Strömstedt. Jag hade rosa hår och en snygg asiatpojkvän. Det var bra.

Men nu är jag blond och rabiat ensamstående. Dagarna spenderas i självvald celibat med få - men ytterst angenäma - undantag.
Det är också bra.

Dock tror jag att kryddtjejerna nu gör rätt i att satsa på våra solokarriärer. Jag har ju What took you so long, Ginger kör sin cover på It's rainin' men, Mel C är fett populär med Northen Star, Posh skaffade anorexi och fotbollshunk och blev kändare än någonsin, och Mel B låg med Eddie Murphy.

Snipp snapp snut,
vi hörs
/Amanda