Relaterade sökningar

Hahahaha, det är fan både spännande och skitsvårt att raka benen. Jag är en sån där bekväm typ som kör med frätande skum (även kallat "weet-creme") för att avlägsna päls. Men idag hade jag slut på sånt, så det fick bli engångshyvel och icke-frätande skum (även kallat "rak-lödder"). Jävlar vad det var krångligt.
Började lite försiktigt med smalbenen. Dom är ganska små och tympliga. Jag sprejade på ett lagom streck på varje ben, och sen dränktes jag i skum. Helt seriöst, det liksom utlöddrade sig från att vara två remsor, ungefär som tjock spaghetti, till att bli tre kvadratmeter kompakt skum. Första motgången var därmed avklarad. Smalbenen rakades sen utan större problem. Tjockbenen (?) vad heter dom nu igen? Just ja, LÅREN. Haha, typiskt mig att glömma det.
Låren var lite krångligare. Nu tog jag lite mindre lödder, blev nästintill lagom. Men grejen är att det är hur svårt som helst att komma åt baksidan av låren med det läskiga rakbladet. Så där stod jag, smånervös, för jag ville ju inte ha skärsår, balanserandes på ett ben, med foten på handfatet och vred överkroppen sisådär 90 grader.
Hur gör ni normala människor egentligen? Okej, det kanske är lite onödigt att raka låren, eftersom jag har uppskattningsvis tre små söta gullefjun där. Men ska det va så ska det va, tänkte jag. Och väck med gullefjunen.
Så ni andra gullefjunsmassakrerare. Hur gör ni? Klättrar ni också runt i akrobatiska ställningar och sträcker magmusklerna? Eller har ni något hemligt knep? Säääg!

HAHAHAHAHA, i love google!!! Jag skulle hitta passande bild till det här inlägget, och googlade "rakblad". Seriöst, snubbarna/snubborna bakom google har HUMOR.
image59


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0