Don't you remember you told med you love me baby?
Jag har suttit och lyssnat lite på The Carpenters idag. Kanske inte det bästa jag någonsin hört, men jag fastnade lite på hela storyn. Jag läste en notis i DN om att Todd "I'm Not There" Haynes innan han slog igenom och blev lite större gjorde en dokumentär om Karen Carpenter och hennes död i anorexia med barbiedockor i alla roller. Enligt allvetande DN så skulle denna "Superstar - The Karen Carpenter Story" vara bättre än I'm Not There, och som ni förstår var jag ju tvungen att kolla upp detta.
The Karen Carpenter Story fanns på youtube så jag kollade. Alltså, det var väl ingen upplysande dokumentär som gav mig fördjupade kunskaper om the Carpenters, men den var grymt snygg trots keff kvalité och jag älskar ironin och kritiken i att använda en barbiedocka för att gestalta en kvinna som dog i sin kamp för att uppnå just det ideal som barbiedockan representerar.
Jag rekommenderar alla att se den. Del ett HÄR. Sen får ni klicka er vidare själva för att hitta resten.
För övrigt hade jag ingen aning att det var Carpenters som skrev Superstar, trodde det var Sonic Youth. Där ser man. Haha, när jag kollar på videon till SY's version blir det ganska uppenbart.. Anyway, SY gör den bättre. Eller vad tycker ni?
The Karen Carpenter Story fanns på youtube så jag kollade. Alltså, det var väl ingen upplysande dokumentär som gav mig fördjupade kunskaper om the Carpenters, men den var grymt snygg trots keff kvalité och jag älskar ironin och kritiken i att använda en barbiedocka för att gestalta en kvinna som dog i sin kamp för att uppnå just det ideal som barbiedockan representerar.
Jag rekommenderar alla att se den. Del ett HÄR. Sen får ni klicka er vidare själva för att hitta resten.
För övrigt hade jag ingen aning att det var Carpenters som skrev Superstar, trodde det var Sonic Youth. Där ser man. Haha, när jag kollar på videon till SY's version blir det ganska uppenbart.. Anyway, SY gör den bättre. Eller vad tycker ni?
Sonic Youth:
the Carpenters:
Karen Carpenter dog när hon var 32 år. Hjärtat orkade inte med allt bantande och tydligen vägde hon runt 36 kilo när det var som värst. Det är inte bra. Verkligen inte.
Jag fastnade lite i hela storyn, och googlade en del. Hittade en massa gräsliga anorexiabilder på levande skelett med döda blickar. Det jag tyckte var lite mysko var att många av sidorna med bilder varnade för att bilderna kunde vara "triggande". Tydligen fanns det risk för att man skulle känna sig manad att sluta äta och ta iskalla duschar varje dag och på så sätt uppnå samma utseende. Till min glädje fann jag att det inte var vad som hände mig. Istället kände jag mig ytterst manad att springa ut i köket och hämta en glass. Det gjorde jag också.
Jag vet att jag gnäller en del över mina stora muskelbiffar till lår. Och det blir rätt ofta grönsaker och sallad till lunch. Jag har kanske lite lågt BMI och jag tycker verkligen att Twiggy är hur snygg som helst. Men, när jag tappade fyra kilo på jullovet utan anledning käkade jag aktivt upp mig igen och jag skulle aldrig riskera min hälsa för att bli smalare.
Om jag äter för dåligt blir jag både ynkligare, mer frusen och tröttare än vanligt. Och det är inget liv att gå runt och frysa och vara ledsen hela dagarna. Hur snygg man än är.
Dessutom är jag alldeles för tjurskallig för att tillåta mig falla för ett ideal som så tydligt är en produkt av det kapitalistiska (onda) samhället.
Puss från en klump på nästan 50 kilo
/Amanda
Jag fastnade lite i hela storyn, och googlade en del. Hittade en massa gräsliga anorexiabilder på levande skelett med döda blickar. Det jag tyckte var lite mysko var att många av sidorna med bilder varnade för att bilderna kunde vara "triggande". Tydligen fanns det risk för att man skulle känna sig manad att sluta äta och ta iskalla duschar varje dag och på så sätt uppnå samma utseende. Till min glädje fann jag att det inte var vad som hände mig. Istället kände jag mig ytterst manad att springa ut i köket och hämta en glass. Det gjorde jag också.
Jag vet att jag gnäller en del över mina stora muskelbiffar till lår. Och det blir rätt ofta grönsaker och sallad till lunch. Jag har kanske lite lågt BMI och jag tycker verkligen att Twiggy är hur snygg som helst. Men, när jag tappade fyra kilo på jullovet utan anledning käkade jag aktivt upp mig igen och jag skulle aldrig riskera min hälsa för att bli smalare.
Om jag äter för dåligt blir jag både ynkligare, mer frusen och tröttare än vanligt. Och det är inget liv att gå runt och frysa och vara ledsen hela dagarna. Hur snygg man än är.
Dessutom är jag alldeles för tjurskallig för att tillåta mig falla för ett ideal som så tydligt är en produkt av det kapitalistiska (onda) samhället.
Puss från en klump på nästan 50 kilo
/Amanda
Kommentarer
Trackback
